Home Våra katter Katter vi saknar Katterna från Alafors

söndag19 augusti 2018

Katterna från Alafors

Textstorlek

Vi vill här ge alla de katter från Alafors, som vi ej hann rädda från misären en alldeles egen gemensam minnesplats. Vi hittade tyvärr både vuxna katter och döda kattungar på området. Då nu ingen brydde sig om dem, då de levde och hur de levde, så vill vi ge dem denna plats, så att de inte blir helt bortglömda. Ingen nämnd och ingen glömd, som det heter. Vi som var där kommer aldrig att kunna eller för den delen vilja glömma dessa katter.

den 14 april 2008

alaforsart6"En schäfer som stod i en mycket nedsmutsad hundgård. I hundgården fanns det mycket skräp som hunden kunde få i sig och skada sig på. Kojan var inte isolerad. Under gallret till hundgården fanns en plåt instucken med gammalt foder, mest kattmat." och "ett par katter som uppvisade sjukdomssymtom såsom ovillighet att röra sig eller rinnande svullna ögon och toviga pälsar och bukiga magar vilket kan tyda på inälvsparasiter. Veterinär bör omedelbart kontrollera tillståndet för de katter som visar upp ett avvikande och/eller sjukligt beteende." Så lyder inspektions-rapporten, från inspektionen utförd den 4 oktober, v. 40, där även en djurskyddsinspektör från Göteborgs kommun var med tillsammans med en inspektör från Ale kommun. Enligt samma inspektionsrapport skulle ett föreläggande skrivas.

Den 5 november, v.45, görs en ny inspektion. I ett brev till djurägaren, daterad den 8 november 2007, uppmanas han att isolera hundkojan, att ett godtagbart utrymme anordnas för hönsen och att katter som uppvisar tecken på sjukdom måste veterinärundersökas. Enligt skrivelsen kommer återbesök att ske under vecka 47. Enligt kommunen hade flera förbättringar gjorts.

- Det gick åt rätt håll. Han hade avlivat flera höns, hunden hade fått lite förbättringar i kojan och vi såg inte så många katter, säger Bengt-Arne Johansson, inspektören från Ale kommun.

Jaha....det gick åt rätt håll...Genom att avliva djur, göra små förbättringar för hunden med resultat att hundhållningen fortfarande låg långt under djurskyddslagens minimikrav och genom att konstatera att man inte såg så många katter? Kanske katterna har blivit så pass dåliga att dom dött?
Ett föreläggande formulerades aldrig. Återbesök har aldrig genomförts. Veterinär har aldrig tillkallats.

I början av februari -08 avlider djurägaren. Polisen har varit där och hämtat honom och noterat att ett större antal katter i och omkring huset samt en hund, som nu lämnats ensamma. Djurskyddsinspektören åker till fastigheten samma dag och konstaterar att det inte fanns någon anledning att omhänderta djuren omedelbart. Vid återbesök den 6 februari konstaterar han igen att djuren inte var "synbart sjuka eller skadade".

Den 11 februari skriver djurskyddsinspektören till Göteborgs Katthjälp att "vi valde som sagt en mjukare linje" och "Vi blev ju dock lurade av B vad gäller katterna eftersom han gömde undan de för oss. Vid det andra inspektionstillfället syntes inga andra katter till än vuxna och friska sådana. Jag är väl lättlurad..."

Det finns bilder, tagna den 8 februari, på sjuka katter, varav fyra kattungar. alafors
Bilder har även tagits på en av katterna som fick avlivas samma dag. Han hade bl a. leverskador, ingen päls och igenmurade ögonen.
Alltså 4 dagar efter att djurskyddsinspektören bedömde att det inte fanns någon anledning att omhänderta djuren hittar man ett 20 tal katter som går omkring hemlös, och vissa sjuka. Enligt Bengt-Arne Johansson tyckte mannen om sina djur och det var inte fråga om djurplågeri.

Hur kan bedömningarna från djurskyddsinspektören i Göteborg och inspektören från Ale kommun, om mannens djurhållning ligga så långt ifrån varandra? Inspektören från Göteborgs kommun talar om åtalsanmälan angående brott mot djurskyddslagen, omhändertagande av djuren och att några av katterna borde veterinärundersökas omgående medan Bengt-Arne Johansson från Ale kommun vid flera tillfällen, både i handlingarna och vid kontakt med Göteborgs Katthjälp och media påstår att mannen har "en otrolig kärlek för sina djur" att han "tyckte om sina djur", " verkade sköta om sina katter", "den här mannen älskade djur".

En bedömning av vad som behövs

Kommunen tycker ändå att man har gjort vad man kunnat.
"Det är klart att det alltid kan göras en massa olika saker, men man får göra en bedömning av vad som behövs" säger Bengt-Arne Johansson till tidningen Metro. Även avdelningschefen tycker att ärendet har hanterats på ett korrekt sätt.

I Sverige har vi lag på vilken miniminivå djurskyddet ska ha. Värre än dessa minimikrav får det alltså inte bli. Djurskyddslagens (DL) syfte är främst preventivt, lagens bestämmelser syftar att förhindra situationer där djur utsätts för lidande vilket framgår ur 2 § DL: Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. I förarbetena till 2 § DL anges att lidande även innefattar ett psykiskt lidande såsom exempelvis ångest.

Frågan är alltså inte om kommunen borde ha gjort mer. Faktum är att kommunen har brustit allvarligt i sin uppgift som tillsynsmyndighet.

Djuren har blivit utsatta för lidande på grund av flera orsakar: De hade otillräckligt med tillsyn och vård, djurhållandet var uppenbart under all kritik. Pga all bråte, skrotbilar, bilbatterier, olja och andra miljöfarliga vätskor som fanns på tomten fanns det risk att djuren skulle bli utsatta för lidande genom att t ex skada sig på bråten eller slicka i sig t ex olja eller glykol. Ett flertal katter hittades död på tomten! Efter det att mannen avlidit fanns det ännu mer anledning till att omedelbart omhänderta djuren med stöd av 32 § Djurskyddslagen som säger att djur som är utsatt för lidande omedelbart ska omhändertas om det bedöms utsiktslös att felet blir avhjälpt, eller om ägaren till djuret inte kan anträffas eller att det i övrigt bedöms oundgängligen nödvändigt från djurskyddssynpunkt.

Text: Göteborgs Katthjälp, medlemstidning vår 2008

BloggerBloggerCare2Care2FacebookFacebookGoogleShareGoogleShareTwitterTwitterWordpressWordpress