Home Förvildade katter/TNR Mer om TNR Artiklar Mer on TNR Artiklar Hur katter anpassar sig till kallt klimat

söndag20 maj 2018

Hur katter anpassar sig till kallt klimat

Textstorlek

Det är inte ovanligt att människor undrar om Trap Neuter Return-metoden (TNR) verkligen bör bedrivas på hemlösa katter i Sverige då man anser att katter inte är anpassade till det svenska klimatet och av denna anledning skulle frysa på vintrarna. I denna artikel, som är sammanställd med hjälp av 3 svenska expertyttranden och några vetenskapliga studier i ämnet, förklaras det varför katter som lever utomhus året runt och som har anpassat sig till kallt klimat, utmärkt klarar våra svenska vintrar.

Vi vill  särskilt tacka professor Krister Sällvik för faktagranskningen samt tillägg i artikeln!

Katten, ett däggdjur

Katter är däggdjur och liksom andra däggdjur håller de sin kroppstemperatur relativt konstant. De är så kallat varmblodiga eller ”endoterma”. Andra djur, som till exempel kräldjur, låter sin kroppstemperatur variera med omgivningens temperatur. Däggdjurens strategi, att hålla kroppens temperatur konstant, har visat sig vara mycket framgångsrik, eftersom den gör det möjligt för dem att anpassa sig till i stort sett alla tänkbara klimat, från tropiska till arktiska. Detta gäller även kattdjur vars olika arter lever i olika klimat. Det som för det mesta begränsar däggdjurens utbredning är tillgången på föda.


Termisk komfort – djurets värmebalans

För att kunna anse att ett djur har anpassat sig till ett visst klimat så ska djuret kunna upprätthålla sin kroppstemperatur under rådande betingelser.  Enkelt uttryckt: bortförd (förlorad) energi måste kunna balanseras med tillförd energi om kroppstemperaturen skall hållas konstant.  Denna mekanism kallas för ”värmebalans” och kan beräknas enligt de s.k. grundläggande fysikaliska lagar för värmetransport.

För lantbruksdjur har Jordbruksverket definierat ”termisk komfort” som följande:

”Djuren har termisk komfort inom den s.k. termoneutrala zonen. I denna zon kan djuren utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans. Den termoneutrala zonen begränsas nedåt av den nedre kritiska temperaturen och uppåt av den övre kritiska temperaturen. När omgivningen har en temperatur under den undre kritiska temperaturen måste djuren öka sin ämnesomsättning och äta mer foder för att behålla sin kroppstemperatur. Vid temperaturer över den övre kritiska temperaturen kommer djurens kroppstemperatur att stiga på grund av att de av fysikaliska skäl inte kan bli av med sin överskottsvärme. De kritiska temperaturgränserna påverkas av en mängd faktorer såsom djurets vikt, djurets hälsa, utfodringsintensitet, lufthastighet, luftfuktighet, liggytor, strö, antal djur i gruppen samt djurens möjlighet till rörelse.”

Denna definition gäller självklart också för katter, även om den inte finns medtagen i djurskyddsföreskrifterna för katter.

slottsskogen1
Katter som är anpassa till kallt klimat fryser inte på vintrarna.
På bilden syns en av katterna från TNR-kolonin i Slottsskogen.


Bortkomna innekatter

En innekatt som råkar komma bort utomhus på vintertid har inte hunnit anpassa sig till det kalla utomhusklimatet och har därav en smal ”termoneutral zon”. Kan katten inte längre producera tillräckligt med kroppsvärme, dvs hamnar  den utanför sin termoneutrala zon, så kan katten inte längre uppnå termisk komfort och då riskerar den att få köldskador eller ännu värre, bli nedkyld och kanske dö.

Det är ett vanligt misstag, när man ser en katt med köldskador, att anta att katter inte kan anpassa sig till kallt klimat. Anledningen till att vissa katter får köldskador och andra inte beror på den individuella kattens vanliga livsstil. Innekatter, utekatter, ladugårdskatter, hemlösa katter och förvildade katter har alla olika och individuella termoneutrala zoner och klarar därmed olika utomhusklimat. En innekatt som kommer bort utomhus vintertid hinner inte anpassa sig till klimatet och kan därav få köldskador om det är riktigt kallt. En katt som har anpassat sig till vinterklimatet klarar sig däremot utan problem.

Hur anpassar sig då katter till kallt klimat?

Det finns olika mekanismer som gör att katter kan anpassa sig till kallt klimat.

1.    De ökar sin isolering.

a.    Katter utvecklar längre och tätare päls vid behov av ökad isolering mot omgivningen. (Hensel & Banett, Michanek)
b.    Mängden underhudsfett ökas för ökad isolering. I klimat med kalla och långa vintrar som i Sverige så bildas även s.k. brunt fett (mer om detta längre ner).

2.    De ökar sin värmeproduktion.

På kort sikt kan djur med gott hull använda kroppsreserver för att upprätthålla kroppstemperaturen. I situationer där förlusten av kroppsvärme blir större än den genom metaboliska processer tillförda energin är ett av alternativen att upprätthålla kroppsvärmen att öka graden av kroppens värmeproduktion.  Detta kan ske genom muskelskakningar (”shivering”) eller genom ”non-shivering”-mekanismer, som innebär förändringar i den cellulära förbränningen, styrd av hormoner. Möjligheten att generera värme genom ”non-shivering”- mekanismer finns hos de flesta däggdjurens ungar men utvecklas även hos vuxna djur som utsätts för kronisk kyla.  (Young et al.)


Brunt fett

I praktiken har alla däggdjur, om nödvändigt, möjligheten att bilda den speciella vävnaden ”brun fettvävnad” som producerar extra värme.  Brunt fett har fler blodkärl än vanligt vitt fett och har många fler s.k. mitokondrier än vanliga celler och det är i dessa mitokondrier som värmeproduktionen sker.

Fördelen med brunt fett är att denna extra värmeproduktion inte är obehaglig, såsom det huttrande vi människor normalt förknippar med att vara i kallt klimat, men däremot fungerar som en del av den vanliga ämnesomsättningen som normalt håller kroppen varm.  (Nedergaard)

Den bruna fettvävnadens extra värmeproduktion finns inte normalt hos vuxna tamkatter men bildas när djuret utsätts för kyla (Loncar et al., Canon & Nedergaard). Detta sker redan vid kortvarig utsättning för kyla (Loncar et al). Kapaciteten höjs till dess djuret inte ”fryser”, dvs inte börjar huttra. Förutsättningen för att denna mekanism skall kunna fungera är att katten kan få tillräckligt med mat, och det är en fördel om den vid vila kan befinna sig i en bo-liknande situation, dvs så att den värme som frigörs inte försvinner så lätt, till exempel vid tillgång till någon form av isolerad låda. Detta gäller speciellt under väderförhållanden med blåst och regn som faktiskt ofta har större negativa effekter på djuren än torr kyla. (Nedergaard)

Det finns ett antal vetenskapliga undersökningar som visar att specifikt katter också har möjligheten att bilda brunt fett och det finns idag ingen tvekan om att producering av brunt fett är just den mekanismen som sätts igång även hos katter som utsätts för kyla. (Cannon &  Nedergaard, Hensel & Banet)

Hur många minusgrader klarar en katt?

Beräkningen av hur många minusgrader en katt klarar utan problem kan göras när man vet kattens vikt, foderintag och pälstjocklek.

Väger katten 3 kg, har 10 mm tjock vinterpäls, får underhållsfoder (15 MJ/dag i omsättbar energi) och beter sig naturligt genom att kura ihop sig blir den undre kritiska temperaturen (UKT) - 2°C. Får katten 1,5 gånger underhållsfoder blir UKT -25°C. (Sällvik)

De flesta vuxna katter som bor utomhus året runt väger mer än 3 kilo och har en längre vinterpäls än 10 mm. Högre vikt ger ett mer gynnsamt förhållande mellan kroppsmassa och kroppsyta (mindre värmeförlust) och längre päls ger bättre isolering.  Har katten dessutom tillgång till en isolerad koja och/eller har den möjlighet att sova tillsammans med andra katter så minskar den sin värmeförlust ytterligare och kan katten med 1,5 gånger underhållsfoder klara ännu lägre temperaturer än -25°C utan problem. Det är alltså helt uppenbart att katter som har anpassat sig till våra svenska vintrar inte har några som helst problem med att behålla kroppsvärmen.


Trap Neuter Return-metoden ger utmärkta förutsättningar för hemlösa katter att ta sig igenom vintern

Genom praktisering av TNR får förvildade katter på flera sätt hjälp med att enkelt och utan förlust av djurvälfärd ta sig igenom de svenska vintrarna.

Det är allmänt känt att kastrering av katter, förutom en minskning av könsrelaterade problem, resulterar i att katten ökar i vikt. En studie på förvildade katter visade att katterna efter kastrering hade markant mer underhudsfett än innan, vilket bidrar till en bättre kroppsisolering.  (Scott et al.) Regelbunden utfodring garanterar att katten enkelt kan upprätthålla sin kroppstemperatur. Tillgång till isolerade kattkojor och ev. möjligheten att sova tillsammans med andra katter gör att det blir ännu enklare för katten att upprätthålla termisk komfort. 

katthus-640x360

Hur ska en kattkoja se ut?

Kojan ska erbjuda skydd för vind och nederbörd. Då katten ska värma upp kojan genom avgift av kroppsvärme så ska kojan inte vara för hög i tak (ca 45 cm.)  Kojan ska vara isolerad i botten, väggar och tak samt ska ha kattlucka och/eller vindskydd. Värmen hålls kvar bättre genom isoleringen. Katten avger värme till luft och golv. För att minska ledningsförlusterna till kojans golv är det mycket effektivt med ett liggunderlägg, t ex genom en filt eller halm. En filt eller annat liggunderlag gör underverk. Prova själv genom att sätta dig på en kall sten med eller utan sittunderlag!

 Ladda ner vår byggbeskrivning till hur man bygger ett isolerat katthus här.

 



Källor:

- Adaptive changes in cats after long-term exposure to various temperatures, H. Hensel and M. Banet, J. Appl. Physiol.: Respirat. Environ. Exercise Physiol. X(4): 1008-1012, 1982.

 - Physiological adaption to the environment, B. A. Young, B. Walker, A. E. Dixon and V. A. Walker, Journal of Animal Science 1989, 67:2426-2432.

- The Effect of Intermittent Cold Treatment on the Adipose Tissue of the Cat - Apparent Transformation from White to Brown Adipose Tissue,
D. Loncaae, L. Bedrica, J. Mayer, B, Cannon, J. Nedergaard, B. Afzeiius, A. Svajger,  JOURNAL OF ULTRASTRUCTURE AND MOLECULAR STRUCTURE RESEARCH 97, 119-129 (1986)

- Biochemical aspects of acclimation to cold, B. Cannon and J. Nedergaard, Journal of. Therm. Biol. Vol. 8,. pp. 85 to 90, 1983

- Body Condition of Feral Cats and the Effect of Neutering, K. C. Scott, J. K. Levy, . P. Gorman & S. M. Newell Neidhart (2002), Journal of Applied Animal Welfare Science, 5:3, 203-213, 2002

- Yttrande Vet. Med. Dr. Per Michanek, september 2012, Angående katters påstådda behov av uppvärmda hus.

- Yttrande Professor Jan Nedergaard, september 2012, Rörande katters möjlighet att anpassa sig till ett kallt klimat.

- Yttrande Professor emeritus Krister Sällvik, september 2012, Yttrande till Göteborgs Katthjälp huruvida deras ”kattkoja” klarar att ge katterna termisk komfort vintertid och att katterna kan bete sig naturligt.

Det är inte ovanligt att människor undrar om Trap Neuter Return-metoden (TNR) verkligen bör bedrivas på hemlösa katter i Sverige då man anser att katter inte är anpassade till det svenska klimatet och av denna anledning skulle frysa på vintrarna. I denna artikel, som är sammanställt med hjälp av 3 svenska expertyttranden och några vetenskapliga studier i ämnet, förklaras det varför katter som lever utomhus året runt och som har anpassat sig till kallt klimat, utmärkt klarar våra svenska vintrar. Vi vill tacka Professor Krister Sällvik för faktagranskning av och tillägg i artikeln!

Katter är däggdjur och liksom andra däggdjur håller de sin kroppstemperatur relativt konstant. De är så kallat varmblodiga eller ”endoterma”. Andra djur, som till exempel kräldjur, låter sin kroppstemperatur variera med omgivningens temperatur. Däggdjurens strategi, att hålla kroppens temperatur konstant, har visat sig vara mycket framgångsrik, eftersom den gör det möjligt för dem att anpassa sig till i stort sett alla tänkbara klimat, från tropiska till arktiska. Detta gäller även kattdjur vars olika arter lever i olika klimat, från -20 C till + 35 C. Det som för det mesta begränsar däggdjurens utbredning är tillgången på föda.

Termisk komfort – djurets värmebalans

För att kunna anse att ett djur har anpassat sig till ett visst klimat så ska djuret kunna upprätthålla sin kroppstemperatur under rådande betingelser.  Enkelt uttryckt: bortförd (förlorad) energi måste kunna balanseras med tillförd energi om kroppstemperaturen skall hållas konstant.  Denna mekanism kallas för ”värmebalans” och kan beräknas enligt grundläggande fysikaliska lagar för värmetransport.

För lantbrukets djur har Jordbruksverket definierat ”termisk komfort” som följande:
Djuren har termisk komfort inom den s.k. termoneutrala zonen. I denna zon kan djuren utan svårigheter upprätthålla sin värmebalans. Den termoneutrala zonen begränsas nedåt av den nedre kritiska temperaturen och uppåt av den övre kritiska temperaturen. När omgivningen har en temperatur under den undre kritiska temperaturen måste djuren öka sin ämnesomsättning och äta mer foder för att behålla sin kroppstemperatur. Vid temperaturer över den övre kritiska temperaturen kommer djurens kroppstemperatur att stiga på grund av att de av fysikaliska skäl inte kan bli av med sin överskottsvärme. De kritiska temperaturgränserna påverkas av en mängd faktorer såsom djurets vikt, djurets hälsa, utfodringsintensitet, lufthastighet, luftfuktighet, liggytor, strö, antal djur i gruppen samt djurens möjlighet till rörelse.” [1]

Denna definition gäller självklart också för katter, även om den inte finns medtagen i djurskyddsföreskrifterna för katter.


Bortkomna innekatter

En innekatt som råkar komma bort utomhus på vintertid har inte hunnit anpassa sig till det kalla utomhusklimatet och har därav en smal ”termoneutral zon”. Kan katten inte längre producera tillräckligt med kroppsvärme, dvs hamnar  den utanför sin termoneutrala zon, så kan katten inte längre uppnå termisk komfort och riskerar den att få köldskador eller ännu värre, bli nedkyld och kanske dör.

Det är ett vanligt misstag, när man ser en katt med köldskador, att anta att katter inte kan anpassa sig till kallt klimat. Anledning till att vissa katter får köldskador och andra inte beror på den individuella kattens vanliga livsstil. Innekatter, utekatter, ladugårdskatter, hemlösa katter och förvildade katter har alla olika och individuella termoneutrala zoner och klarar därmed olika utomhusklimat. En innekatt som kommer bort utomhus på vintertid hinner inte anpassa sig till klimatet och kan därav få köldskador om det är riktigt kallt. En katt som har anpassat sig till vinterklimatet klarar sig däremot utan problem.


Hur anpassar sig då katter till kallt klimat?

Det finns olika mekanismer som gör att katter kan anpassa sig till kallt klimat.

1.      De ökar sin isolering.

a.               Katter utvecklar längre och tätare päls vid behov av ökad isolering mot omgivningen.  (Hensel & Banett, Michanek)

b.              Mängden underhudsfett ökas för ökad isolering. I klimat med kalla och långa vintrar som i Sverige så bildas även s.k. brunt fett (mer om detta längre ner).

 

2.      Ökad värmeproduktion.

På kort sikt kan djur i gott hull använda kroppsreserver för att upprätthålla kroppstemperaturen. (källa)

I situationer där förlusten av kroppsvärme blir större än den genom metaboliska processer tillförda energin är ett av alternativen att upprätthålla kroppsvärmen att öka graden av kroppens värmeproduktion.  Detta kan ske genom muskelskakningar (”shivering”) eller genom ”non-shivering”-mekanismer, som innebär förändringar i den cellulära förbränning, styrd av hormoner. Möjligheten att generera värme genom ”non-shivering”- mekanismer finns hos de flesta däggdjurens ungar men utvecklas även hos vuxna djur som utsätts för kronisk kyla.  (Young et al.)

 

Brunt fett
I praktiken har alla däggdjur, om nödvändigt, möjligheten att bilda den speciella vävnaden ”brun fettvävnad” som producerar extra värme.  Brunt fett har fler blodkärl än vanligt vitt fett och har många fler s.k. mitokondrier än vanliga celler och det är i dessa mitokondrier där värmeproduktionen finner plats.

Fördelen med brunt fett är att den extra värmeproduktion inte är obehaglig, såsom det huttrande vi människor normalt förknippar med att vara i kallt klimat, men däremot fungerar som en del av den vanliga ämnesomsättningen som normalt håller kroppen varm.  (Nedergaard)

Den bruna fettvävnadens extra värmeproduktion finns inte normalt hos vuxna tamkatter men bildas när djuret utsätts för kyla (Loncar et al., Canon & Nedergaard). Detta sker redan vid kortvarig utsättning för kyla (Loncar et al). Kapaciteten höjs till dess djuret inte ”fryser”, dvs inte börjar huttra. Förutsättningen för att denna mekanism skall kunna fungera är att katten kan få tillräckligt med mat, och det är en fördel om den vid vila kan befinna sig i en bo-liknande situation, dvs så att den värme som frigörs inte försvinner så lätt, till exempel vid tillgång till någon form av isolerad låda. Detta gäller speciellt under väderförhållanden med blåst och regn som faktiskt ofta har större negativa effekter på djuren än torr kyla. (Nedergaard)

Det finns ett antal vetenskapliga undersökningar som visar att specifikt katter också har möjligheten att bilda brunt fett och det finns idag ingen tvekan om att producering av brunt fett är just den mekanismen som sätts igång även hos katter som utsätts för kyla.  (Cannon &  Nedergaard, Hensel & Banet)

 

Hur många minusgrader klarar en katt?

Beräkningen av hur många minusgrader en katt klarar utan problem kan göras när man vet kattens vikt, foderintag och pälstjocklek.

 

Väger katten 3 kg, har en 10 mm vinterpäls, och får underhållsfoder (15 MJ/dag i omsättbar energi) och beter sig naturligt genom att kura ihop sig blir den undre kritiska temperaturen (UKT) - 2°C. Får katten 1,5 gånger underhållsfoder blir UKT -25°C. (Sällvik)

 

De flesta vuxna katter som bor utomhus året runt väger mer än 3 kilo och har en längre vinterpäls än 10 mm. Högre vikt ger ett mer gynnsamt förhållande mellan kroppsmassa och kroppsyta (mindre värmeförlust) och längre päls ger bättre isolering.  Har katten dessutom tillgång till en isolerad koja och/eller har den möjlighet att sova tillsammans med andra katter så minskar den sin värmeförlust ytterligare och kan katten med 1,5 gånger underhållsfoder klara ännu lägre temperaturer än 25°C utan problem. Det är alltså helt uppenbart att katter som har anpassat sig till våra svenska vintrar inte har några som helst problem med att behålla kroppsvärmen.

 

Trap Neuter Return-metoden ger utmärkta förutsättningar för hemlösa katter att ta sig igenom vintern

 

Genom praktisering av TNR får förvildade katter på flera sätt hjälp med att enkelt och utan förlust av djurvälfärd ta sig igenom de svenska vintrarna.

Det är allmänt känt att kastrering av katter, förutom en minskning av könsrelaterade problem, resulterar i att katten ökar i vikt. En studie på förvildade katter visade att katterna efter kastrering hade markant mer underhudsfett än innan, vilket bidrar till en bättre kroppsisolering.  (Scott et al.)

Regelbunden utfodring garanterar att katten enkelt kan upprätthålla sin kroppstemperatur.

Tillgång till isolerade kattkojor och ev. möjligheten att sova tillsammans med andra katter gör att det blir ännu enklare för katten att upprätthålla termisk komfort. 

Hur ska en kattkoja se ut?

Kojan ska erbjuda skydd för vind och nederbörd. Då katten ska värma upp kojan genom avgift av kroppsvärme så ska kojan inte vara för hög i tak. (ca …. cm.)

Kojan ska vara isolerad i botten, väggar och tak och ska ha kattlucka och/eller vindskydd. Värmen hålls kvar bättre genom isoleringen.

Katten avger värme till luft och golv. För att minska ledningsförlusterna till kojans golv är det mycket effektivt med ett liggunderlägg, t ex genom en filt eller halm. En filt eller annan liggunderlag gör underverk. Prova själv genom att sätta dig på en kall sten med eller utan sittunderlag!

 

Källor:



[1] (SJVFS 2010:15 Saknr L 100)

BloggerBloggerCare2Care2FacebookFacebookGoogleShareGoogleShareTwitterTwitterWordpressWordpress